kan jag använda mig av en fiktiv medförfattare kanske?

Ångest.

Jag har separationsångest. Gillar inte att skicka ifrån mig saker som är jag, som jag verkligen måste stå bakom ensam för ingen annan jäkel har med det att göra. Jag som älskar skylla ifrån mig, peka åt random håll och säga "det var han som gjorde det!".
Min uppsats, ja. Jag har skickat ifrån mig tre av fyra delar av den, idag, nu, as we speak, till min handledare. Att vänta på svar är som ett vänta på att klingan ska nå strumpen. Jag är sämst i världen på att ta kritik, jag tar det högts personligt och kan inte hantera det. Skäms så. Föreställer mig att handledare skrattar åt mina misstag, berättar för sina kollegor i fikarummet och alla brister ut i gapflabb. Håller sig för magen, sätter semlorna i halsen och tar sig sedan samman och säger till varandra "nej, vi borde inte skratta, det är faktiskt synd om the retard, hon vet ju inte bättre".

Snart lägger jag mig i fosterställning i en mörk grotta nånstans far away där jag är långt ifrån alla möjligheter att vara blottad, utsatt och föremål för kritiserande. Här når inte skrattet mina öron. Jag behöver aldrig skämmas. Åh, paradiset.