Champagnepartyt var en hit! Jag blev gladfull av skumpa, det är den bästa fyllan, springer runt och ler åt allt och alla och säger konstiga saker som jag inte kan kontrollera. Inte riktigt som vinfyllan där jag mest ljuger för folk eller spritfyllan där jag fräser och häver ur mig dräpande kommentarer, inte helt ovanligt att jag blir ovän med alla mina vänner heller. Den fyllan som var vanligt förekommande de första åren på universitet har nu gått i graven, och stanna där please. Den förmodade grupperingen infann sig heller inte riktigt, vi blandade oss riktigt bra, jag är stolt. Min goda vän H sa dock en rätt minnesvärd sak som jag ska lägga på minnet, i stil med att de människor som man först får kontakt med och tycker är skittrevliga är inte helt sällan de smått självgoda i samlingen. Det är de som man känner är riktigt trevliga efter ett tag som faktiskt är det på riktigt. Den är bra! Och sann.
Vi fortsatte till Jeriko som faktiskt inte var nån höjdare. Kändes som att de som hade kvällens nystartade klubb gjorde det för att vara olika alla andra, och sådant blir ju faktiskt ofta inte helt lyckat. 60-70-tals(?) soul på stora dansgolvet hela kvällen. Det är kul i 5 minuter. 10 om man är skitfull. Byt sen, bitte!
Sen lurade ett par vänner mig att följa med därifrån mot utlovan om nattamat. De ljög. Skippade nattamaten och släppte av mig hemma. I ren trots gick jag då till Burger King, ENSAM, och köpte med mat hem. Tragiskt syn, skulle jag tro.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home