Livet på en pinne
...och sen, när man faktiskt tog mod till sig och frågade, och man faktiskt fick det svar man ville ha (!!), det är då man inte vågar börja hoppas utan försöker hålla tillbaks för man tror inte på det förren det faktiskt i praktiken sker. Man vet att det ser riktigt ljust ut, men man vill för allt i världen inte bli besviken så man intalar sig själv att inte hoppas och stirra för mycket fastän man hoppas och stirrar ändå. Ni vet? I do, at least.
posted by Sara @ 11:33 PM
Jag lever mitt lilla låtsasliv och få se hur länge det håller helt enkelt. Although, det verkar som jag nu måste ta tag i mig själv och slänga mig ut i den skrämmande värld som andra kallar "arbetsliv". It sucks. Musik är bra. Likså vin, lättja, skvaller, pretton, självdistans, high school-filmer, kaffe och tryckare. Vill du reta upp mig så särskriv gärna, träng dig i kön, spela världsvan samt säg "man skämtar faktiskt inte om sånt" eller "borde inte du hoppa över den där drinken?". Då drar jag garanterat.
2 Comments:
Där ser du, man SKA fråga... och sen förvänta sig att det faktiskt blir bra! Sluta stirra...
Förvänta sig att det blir bra är att dra det för långt för mig, det vet du, jag kan bara inte!
Post a Comment
<< Home